Sällskaps- och kulturliv under den oscarianska tiden
Vid mitten av 1800-talet upplevde Vänersborg något av en glansperiod. Ekonomin blomstrade genom en ökande sjöfart.
Tusentals fartyg passerade årligen staden på sin väg längs Göta och Trollhätte kanal. Havreexport till England skapade på kort tid stora vinster för handelsmännen.
Samtidigt stärktes Vänersborg i sin roll som ämbetsmannastad. Länsstyrelsen växte, liksom länssjukhuset och Västgöta-Dals regemente. Man blev säte för landstinget, fick Riksbankskontor och när läroverket öppnade kunde man också kalla sig lärdomsstad.
I kretsen av handelsmän, ämbetsmän, officerare, läkare, läroverkslektorer och deras familjer skapades ett rikt kultur- och föreningsliv i Vänersborg från 1800-talets mitt då man också bildade ett särskilt Societetssällskap. När Vänersborgs Stadshus med stadshotell, restauranger, festsal och teater öppnades 1869 fick staden en magnifik arena för det offentliga kulturlivet.
Teatern fylldes av förväntansfull publik vid de ofta återkommande teaterföreställningarna och i festsalen anordnades en lång rad festligheter, inte sällan av välgörenhetskaraktär. När det gällde konserter var också kyrkan ofta använd.
Sommartid flyttade delar av sällskapslivet gärna ut till någon av de sommarrestauranger som fanns i stadens utkant, då särskilt de uppskattade värdshusen Strömsborg och Kasen. Vid Kasen anordnades en lång rad teateruppsättningar, konserter, cirkusuppvisningar och andra festligheter där folk ur flera samhällsklasser för ovanlighetens skull kunde mötas vid samma arrangemang.
En betydande del av sällskapslivet skedde också inom stadens många föreningar och ordenssällskap som exempelvis Frimurarorden och Par Bricole vilka öppnade loger i Vänersborg. Här erbjöds möjlighet för många lokala amatörer inom sång, musik och teater att verka.
Amatörtalanger samlades också i särskilda amatörteatergrupper eller bildade musikkapell som framträdde vid egna konserter.
Samtidigt organiserade sig många av stadens arbetare inom de framväxande frikyrkorörelserna, nykterhetslogerna och politiska föreningarna. Inom flera av dessa rörelser drevs också betydande kulturaktiviteter, inte minst inom musiken.
Av stor betydelse för arbetarnas bildning var Arbetareföreningen som startades av stadens hantverkare. År 1897 kunde man bygga ett eget hus vid Residensgatan, vilket i Birger Sjöbergs diktning kom att kallas ”vårt Föreläsningsinstitut”. Här fick man tillgång till lånebibliotek och möteslokaler. I den stora föreläsningssalen anordnades en lång rad föreläsningar, konserter och teateruppsättningar. På hösten 1898 hölls här också den första filmförevisningen i Vänersborg och från 1906 drev man kontinuerlig biografverksamhet.
Till folknöjet under 1800-talets andra hälft hörde också att besöka de turnerande attraktioner som med jämna mellanrum gästade staden. Hit hörde vaxkabinett, konstutställningar, menagerier med för vänersborgarna exotiska djur samt uppvisande av människor från andra kulturer. Dessa tillfälliga gästspel i Vänersborg var något som gärna besöktes av folk från de flesta samhällsklasser.
