Webbplatsen använder teknik som troligen inte stöds av din webbläsare som exempelvis Internet Explorer 11. Vissa saker kan se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.

Gå direkt till huvudinnehållet
Utställningar
Länkstig, du är på sidan Nordiska djursalen
  1. Startsida
  2. Utställningar
  3. Nordiska djursalen

Nordiska djursalen

Nordiska salen. Kunskapsresan med alligatorn.

Fåglar, fiskar, björn, älg, varg, alligator och de vackraste mineraler - sedan 1860-talet har de förmedlat kunskap om vår natur och miljö. Här finns läroverkets samlingar tillsammans med historien om naturvetenskapens utveckling från det tidiga 1700-talet till grundandet av Vänersborgs museum 1885.

Samlingens historia tar sin början i Vänersborgs läroverk där den dynamiske rektorn Carl Samuel Hultström redan 1860 födde idén om ett museum. För att stärka kunskapen om naturhistoria hos svenska studenter delade Vetenskapsakademien ut dubbletter ur sina samlingar på Naturhistoriska Riksmuseet till landets läroverk. När även Vänersborg fick sin beskärda del av fåglar, fiskar och däggdjur på hösten 1860 blev de grunden till ett särskilt läroverksmuseum.

Museet växer

Detta museum, som inrymdes i den gamla läroverksbyggnaden, kom under åren att utökas med arkeologiska fynd, mynt, medaljer och andra ”antikviteter”. Hit skänkte också Vänersborgs museums grundare Adolf Andersohn en omfattande naturaliesamling 1871. Läroverksmuseet blev med åren trångbott och när Vänersborgs museum uppfördes 1885 fanns där även utrymme för läroverkets samlingar. Under åren kom dessa samlingar att utökas genom gåvor och inköp där en stor del av exemplaren köptes från den framstående konservatorn Gustaf Kolthoff.

Älg och alligator

Bland de mest ”klassiska” djuren man kan se i denna sal kan nämnas den ståtliga älgtjur som sköts av prins Wilhelm under en av de kungliga jakterna på Halleberg under 1940-talet samt Sveriges enda vilt infångade alligator.

Kunskapsresan

Kunskapsresan tar oss ut på en resa i historien om hur vetenskapen utvecklas från 1700-talet fram till att Vänersborgs museum byggs 1885. Vidare hur denna kunskap förmedlades vid 1800-talets slut och vilka ämnen man läste.

Carl von Linné

Vårt första avstamp är 1735 då Carl von Linné gav ut sin bok Systema naturae 1735.  I den presenterar Linné det system för ordnande, beskrivning och namn­givning av allt liv inom det han kallade naturens tre riken; Växtriket – Djurriket – Stenriket. Detta kom att bli Linnés största insats inom naturvetenskapen. System utgör fortfarande grunden för den natur­vetenskapliga systematiken idag.

Charles Darwin

Nästa stora milstolpe är Charles Darwin som 1859 gav ut boken ”Arternas ursprung” (On the Origin of Species).  Ingen enskild bok har så förändrat synen på livets utveckling som just denna.

På 1830-talet deltog Darwin i en världsomsegling. Under resan gjorde han omfattande vetenskapliga studier som kom att ligga till grund för teorin om arters ursprung. Teorin kallades förr ”Darwinismen” men i dag för utvecklings- eller evolutionsläran.

Under 1800-talet diskuterades frågan om livets utveckling på flera håll inom naturvetenskapen. Darwins teorier fick därför i flera kretsar ett förhållandevis snabbt genomslag – inte minst bland studenter och yngre forskare. 

Senare kom Darwins tankar, av andra forskare, även att överföras på socialvetenskapen och synen på samhällets utveckling – socialdarwinismen. 

Läroverk för flickor och pojkar

På 1700-talet var det få förunnat att få en utbilning. Kommer vi fram till slutet av 1800-talet fick däremot nästan alla gå i skolan. Dock var det bara ett fåtal av landets unga som hade ekonomisk möjlighet att studera och ta del av de högre utbildningarna vid till exempel läroverken.

Läroverk var en högre skola som kan jämföras med dagens gymnasieskola – även om skillnaderna var stora. Under 1800-talet grundades flera läroverk i Sverige. Från 1862 gick det att ta studentexamen vid läroverket, vilket tidigare bara varit möjligt att göra på universiteten. 

Vanligtvis började man på läroverk vid omkring 10 års ålder efter att tidigare ha studerat i en slags grundskola.

Särskilda högre skolor för flickor blev också vanligare under 1800-talet. Orsaken var bland annat att fler yrken som krävde utbildning hade öppnats för kvinnor, såsom lärare, kontorist och telegrafist. Först 1870 fick kvinnor möjlighet studera vid universitet och ta studentexamen. 

År 1927 öppnades läroverken även för flickor. Tidigare hade de först fått studera vid en flickskola för att sedan ta själva examen på läroverket. Läroverk och flickskolor avvecklades under 1960-talet. Sista studentexamen genomfördes 1968. 

Senast uppdaterad: 2023-11-14 13:58
Har du en synpunkt eller fråga om webbsidan?